Kolesterol

Genom att se över dina fettvärden kan du påverka din hjärthälsa. Höga kolesterolvärden är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Det lönar sig att inleda en regelbunden uppföljning av kolesterolvärdena vid cirka 40 år och diskutera med läkaren om ett granskningsintervall som passar just dig.

Kolesterolmätning

Vid en kolesterolmätning får du veta ditt totalkolesterol samt halten bra och dåligt kolesterol samt blodets triglyceridhalt.

Du kan komma till mätningen utan remiss och utan tidsbokning. Du behöver inte fasta före mätningen, eftersom de senaste undersökningarna visar att prov tagna utan fasta ger den bästa beskrivningen av risken att insjukna. Fråga mer från vår kundtjänst tfn 010 414 00 (lna/msa) eller våra läkarcentraler.

Undersökningspaketet för lipider, det vill säga blodfetter och kolesterol, inkluderar följande undersökningar:

• P-Kol totalkolesterol
• P-Kol-HDL så kallat bra kolesterol
• P-Kol-LDL så kallat dåligt kolesterol
• P-Trigly triglycerider
• Non-HDL - inkluderar allt skadligt kolesterol i blodet
• Kol/HDLförhållande

Kolesterolvärden

Rekommenderade halter av kolesterol och dess olika former visas i svaren som rekommenderade värden eller målvärden. Halten totalkolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider borde understiga den rekommenderade övre gränsen och halten HDL-kolesterol som skyddar artärerna borde överstiga den rekommenderade undre gränsen.

• 3,5 - 5,0 mmol/l Idealiskt
• 5,1 - 5,9 mmol/l Bra
• 6,0 - 6,9 mmol/l Något förhöjt
• 7,0 - 7,9 mmol/l Förhöjt
• över 8,0 mmol/l Märkbart förhöjt

Boka tid till laboratorium för provtagning

Högt eller förhöjt kolesterol

Alltför hög halt av dåligt, det vill säga LDL-kolesterol, orsakar artärförträningar och kan leda till hjärtinfarkt eller stroke. Merparten av allt kolesterol är ”dåligt” LDL-kolesterol. På motsvarande sätt skyddar så kallat bra kolesterol, HDL-kolesterol, mot kranskärlssjukdomar. Vid en mätning får man en ganska bra uppfattning om halten bra och dåligt kolesterol.

Det rekommenderade värdet för dåligt kolesterol är under 3,0 mmol/l och halten bra kolesterol över 1,0 mmol/l för män och över 1,20 mmol/l för kvinnor.

Bra kolesterol, dåligt kolesterol

Kolesterolerna indelas i så kallat ”bra kolesterol” och ”dåligt kolesterol”.

Näringens kvalitet har ingen direkt inverkan på halten bra HDL-kolesterol. Däremot inverkar livsstilen på HDL så, att till exempel lite motion och bukfetma och fettlever i anslutning till detta minskar halten HDL-kolesterol, vilket i sin tur ökar risken för kranskärlssjukdomar. Även tobaksrökning sänker HDL-kolesterol. Halten bra kolesterol kan alltså ökas genom att motionera mera och sluta röka.

Non-HDL-kolesterol återspeglar alla skadliga fetter tillsammans. Skillnaden mot LDL-kolesterol är ganska liten hos friska personer, men hos till exempel diabetiker och personer med bukfetma ger non-HDL värdefull ytterligare information om risken för hjärt- och kärlsjukdomar. I dessa grupper ser LDL ofta "för bra" ut och genom att följa upp enbart totalt eller LDL-kolesterol underskattas lätt risken för att insjukna.

Målvärdet för non-HDL-kolesterol i olika riskgrupper är 0,8 mmol/l högre än motsvarande LDL-kolesterolnivå, dvs. < 3,0 mmol/l för LDL-kolesterol och < 3,8 mmol/l för non-HDL-kolesterol.

Läs mer: expertartikel om effekten av förhöjt kolesterol på blodkärlssjukdomar (på finska)

Sänkning av kolesterol

En sänkning av kolesterolvärdena inleds med hjälp av ändrad kost och ändrade levnadsvanor. Man fäster särskild uppmärksamhet vid mängden fett och vilket slags fett som används, den mängd kolesterol som fås från kosten samt mängden kostfiber.

Dessutom påverkar man kolesterolvärdet via levnadsvanorna, till exempel tillräcklig motion. Motion inverkar på blodets HDL-kolesterol och främjar viktminskning.

Om en kostbehandling och ändrade levnadsvanor inte ger önskat resultat kan kolesterolet även sänkas med läkemedel. Du kan diskutera med din läkare om vilken behandlingsmetod som lämpar sig bäst för dig.

Sänkning av kolesterol med hjälp av kosten

En förhöjd kolesterolhalt får ofta sin förklaring av genetiska faktorer, men med hjälp av kosten och levnadsvanorna kan man ofta inverka på halterna. Kvaliteten på de fetter man får från kosten inverkar särskilt på det kolesterol man får från kosten. Mättade, det vill säga hårda fetter har en negativ inverkan, medan omättade, det vill säga mjuka fetter har en positiv inverkan. Mjölkfetter innehåller rikligt med hårda fetter. Vegetabiliska oljor innehåller en ringa mängd hårda fetter och innehåller främst mjuka fetter. Till exempel rapsolja innehåller endast fem procent hårda fetter.

Läs mer om livsstil, kost och motion: