Anvisningar för uträttande av ärenden
Läs mer
Refluxsjukdom
Reflux innebär att innehållet i den sura magsäcken stiger upp i matstrupen, vilket förekommer ibland hos nästan alla. Refluxsjukdom talar man om när magsäcksinnehåll som stiger upp i matstrupen orsakar återkommande halsbränna.
Refluxsjukdom i korthet
- Vid refluxsjukdom stiger innehållet i den sura magsäcken upprepade gånger upp i matstrupen och orsakar halsbränna och eventuellt inflammation i matstrupen.
- Kost- och livsstilsförändringar, som att sluta röka och undvika ämnen som förvärrar halsbrännan, kan avsevärt lindra symtomen på refluxsjukdom.
- Reflux och halsbränna kan vara summan av många faktorer och till och med stress kan orsaka halsbränna.
Symtom vid reflux
Reflux innebär att surt innehåll från magsäcken stöts upp i matstrupen. Nästan alla upplever detta tidvis, ofta kortvarigt och utan symtom. Refluxsjukdom talar man om när magsäcksinnehåll som stiger upp i matstrupen orsakar återkommande halsbränna eller inflammation i matstrupen.
Symtom på reflux är till exempel:
- Halsbränna En brännande eller stickande känsla i övre delen av buken eller bakom bröstbenet.
- Maginnehållet stiger upp i munnen. Känslan av att maginnehållet stiger upp längs matstrupen till munnen. Om magsäcksinnehåll stiger ända upp i munnen kan du få emaljskador på tänderna.
- Heshet och halsont. Reflux kan orsaka heshet och halsont på grund av irritation.
- Svårigheter att svälja och smärta vid sväljning. Mer sällsynta symtom som kräver grundligare undersökningar.
Reflux förvärrar också ofta astmasymtom och kan medföra en risk för återkommande inflammationer i luftvägarna eller bihålorna.
Vad är orsaken till reflux?
Nedre esofagussfinktern, som är en ventil mellan magsäcken och matstrupen, är en kombination av flera anatomiska strukturer. När den fungerar rätt, skyddar den mot reflux. Om esofagussfinkterns vilotryck har minskat, kan surt magsäcksinnehåll stötas upp i matstrupen.
Reflux orsakas till exempel av:
- Diafragmabråck, som exponerar esofagussfinktern för minskat vilotryck och därigenom för reflux. Med diafragmabråck avses en större öppning än normalt för matstrupen i diafragmamuskeln, där slutmuskelns funktion är störd.
- Alkohol och rökning
- Vissa livsmedel, såsom fett, choklad och citrussaft, kan förvärra halsbränna.
- Övervikt ökar risken för reflux avsevärt eftersom en stor mängd fett i bukområdet ökar trycket på magsäcken.
- Vanor i samband med måltider, såsom att ta en tupplur efter en måltid eller äta en tung måltid innan man går och lägger sig, kan öka risken för reflux.
- Andra faktorer, såsom vissa läkemedel, överansträngning och psykisk stress, kan förvärra halsbränna.
Diagnostisering av reflux
Uppsök läkare om halsbrännan är återkommande eller om du har oroväckande symtom, till exempel bröstsmärta, smärta när du sväljer, om maten fastnar i strupen, eller om du har blödningar eller går ner i vikt. Diagnosen refluxsjukdom baseras på patientens symtombild, ett eventuellt försök med läkemedelsbehandling, endoskopi och vid behov registrering av matstrupens pH.
Det första steget i diagnostiseringen av refluxsjukdom är ett besök på läkarens mottagning, där antingen en allmänläkare eller en invärtesläkare gör en intervju och en klinisk undersökning. Detta skede är en central del av diagnostiken eftersom det hjälper till att bedöma symtomens svårighetsgrad och möjliga orsaker, vilket skapar en grund för fortsatta undersökningar och en vårdplan.
Man testar en läkemedelsbehandling som omfattar en två veckors kur av syrahämmande läkemedel. Om symtomen lindras inom två veckor tyder det på refluxsjukdom.
Gastroskopi rekommenderas vid långvarig halsbränna eller vid alarmerande symtom. Endoskopiundersökningen utförs av en kirurg eller en invärtesläkare som är specialiserad på gastroenterologi, och man undersöker matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. Sår och tumörer i matstrupe, mage och tolvfingertarm ses också under endoskopin. Endoskopin tar vanligtvis 5–10 minuter.
Vanligtvis tas rutinbiopsier från tolvfingertarmen för att utesluta celiaki och från magslemhinnan för att upptäcka till exempel Helicobacter pylori-infektion vid en endoskopi. Dessutom kan diafragmabråck och eventuell esofagit diagnosticeras både visuellt och genom biopsier.
I den nedre delen av matstrupen kan det förekomma en så kallad Barretts esofagus, där slemhinnan i den nedre delen av matstrupen har omvandlats till en tarmliknande slemhinna. Detta är en godartad förändring, dvs. rätt typ av cellvävnad finns på fel plats, men situationen kräver endoskopisk uppföljning och biopsi vart tredje år.
Behandling av reflux
Vid behandlingen av reflux är målet att genom förändringar i kost och livsstil förhindra att surt maginnehåll stöts upp i matstrupen. Om återkommande sura uppstötningar inte behandlas, skadar de slemhinnan i matstrupens nedre del, vilket kan leda till inflammation i matstrupen, dvs. esofagit. Långvarig reflux kan också orsaka permanenta förändringar i matstrupens slemhinnor.
Man kan försöka behandla reflux på följande sätt:
- Undvik mat och drycker som förvärrar halsbrännan.
- Undvik stora måltider kvällstid och tupplurar efter måltider.
- För att minska halsbränna på natten kan du höja sängens huvudände genom att placera träklossar under sängbenen eller lägga en kudde under madrassen.
- För överviktiga är viktnedgång en central del av behandlingen.
- När du förändrar din livsstil, tänk på att stress och överansträngning kan orsaka halsbränna.
- För lindrig och tillfällig halsbränna räcker det med receptfria läkemedel från apoteket.
För att kontrollera svårare symtom behövs en läkemedelskur där det verksamma ämnet blockerar produktionen av syra i magen. Läkaren kan ordinera en sådan kur utifrån sin bedömning vid mottagningsbesöket. Med detta kan halsbränna ofta fås under kontroll inom ett par dagar. Läkemedel mot halsbränna kan användas enligt läkarens anvisningar, antingen regelbundet, som en kur under några veckor om symtomen blir värre, eller endast vid behov beroende på symtomen.
Operativ behandling av reflux
Operativ behandling övervägs om de sura uppstötningarna är besvärliga och behovet av läkemedel är kontinuerligt. Om reflux förvärrar astma hos patienten, är det en anledning att överväga operation.
Behovet av kirurgisk behandling bedöms av en specialist i bukkirurgi med erfarenhet av behandling av refluxsjukdomar. Kirurgen diskuterar fördelarna och riskerna med operationen tillsammans med patienten. Hög ålder och svåra bakomliggande sjukdomen ökar risken vid operationen. Då är det ofta bättre att behandla halsbrännan med läkemedel. Om patienten är mycket överviktig kan en operation inte utföras.
Vid operationen korrigeras eventuellt diafragmbråck. Dessutom bygger kirurgen av magsäckens övre del en slags bakslagsventil kring matstrupens nedre del. Ventilen förhindrar att surt maginnehåll stöts upp i matstrupen. Operationen förhindrar rapningar åtminstone delvis och därför har en del av de opererade patienterna gasbesvär.
Operationsresultaten är ganska bra, men under årens lopp kan en del av de byggda bakslagsventilerna tänjas, och då kan halsbrännan återvända.
Besvär i samband med mag- och tarmsjukdomar
IBD, dvs. inflammatorisk tarmsjukdom
Det mest typiska symtomet på IBD-sjukdomar är diarré, som ofta kan vara blodig om den drar ut på tiden.
IBS, dvs. irritabel tarm
Funktionellt magbesvär med symtom som buksmärtor, magsvullnad och störningar i tarmfunktionen.
Laktosintolerans
Upptagningsstörning av mjölksocker på grund av brist på laktasenzym i kroppen, vilket orsakar magsymtom.
Magsmärta
Det lönar sig att utreda orsakerna till magsmärta och behandlingsmöjligheterna när smärtorna börjar störa vardagen.
Vanliga frågor om reflux
Reflux innebär att surt innehåll från magsäcken stöts upp i matstrupen. Nästan alla upplever detta tidvis, ofta kortvarigt och utan symtom. Refluxsjukdom talar man om när magsäcksinnehåll som stiger upp i matstrupen orsakar återkommande halsbränna eller inflammation i matstrupen.
Reflux orsakas ofta av minskat tryck i den nedre esofagussfinktern längst ner i matstrupen, vilket kan bero på till exempel diafragmabråck, rökning, alkohol, kaffe, vissa livsmedel, övervikt, överansträngning eller stress.
Diagnosen refluxsjukdom baseras på patientens symtombild, ett eventuellt försök med läkemedelsbehandling, endoskopi och vid behov registrering av matstrupens pH.
Mätning av pH i matstrupen, dvs. dygnsregistrering, används vid undersökning av reflux. En tunn kateter med elektroder för mätning av surhet (pH) förs in i matstrupen via näsan. Under mätningen, som varar ett dygn, strävar man efter att leva ett så normalt vardagsliv som möjligt. Registreringen avslöjar när och hur länge man har reflux samt hur mycket.
Reflux lugnas genom kost- och livsstilsförändringar, såsom att undvika mat som förvärrar halsbränna, gå ner i vikt om man är överviktig och kontrollera stress. För lindrig halsbränna kan receptfria läkemedel från apoteket användas, och för svårare symtom behövs läkemedel som ordinerats av läkare.
Uppsök läkare om halsbrännan är återkommande eller om du har oroväckande symtom, till exempel bröstsmärta eller smärta när du sväljer, om maten fastnar i strupen, eller om du har blödningar eller går ner i vikt.
