Högre sjukfrånvaro än på många år, fortsatt ökning inom psykiska orsaker – psykisk överbelastning ligger också ofta bakom fysisk smärta

Diagnosdata om Mehiläinens ungefär 500 000 personkunder inom företagshälsovården visar att sjukfrånvaron under början av 2022 har ökat till en högre nivå än före pandemin. När det gäller sjukfrånvaro som har börjat under början av året visar dessa data 10 procent fler sjukfrånvarodagar per anställd jämfört med förra året. Antalet korta frånvaroperioder (1–3 dagar) har ökat med 18 procent, medan antalet långa frånvaroperioder på över 3 månader har minskat jämfört med tidigare år.

- Under början av 2022 ökade särskilt frånvaron på 4–10 dagar betydligt – mer än 2,5 gånger så mycket som under förra året. Detta berodde på en betydande ökning av sjukfrånvaro på grund av coronainfektioner och andra luftvägsinfektioner. Frånvaron på grund av dessa orsaker mångdubblades, säger Sirkku Martti, ledande företagshälsovårdsläkare på Mehiläinen.

Efter luftvägsinfektioner och sjukdomar i rörelseapparaten är psykiska orsaker den tredje vanligaste anledningen till sjukfrånvaro. Antalet personer med sjukfrånvaro av psykiska orsaker ökar också fortfarande, men klart måttligare (5 %) än under åren 2020–2021 (22 %).

- Även om pandemin har lättat, skapar det instabila världsläget fortfarande oro och psykisk påfrestning, vilket syns på mottagningarna. Sömnproblem, ångestsymtom och depression är fortfarande de vanligaste diagnoserna vid besök inom företagshälsovården av psykiska orsaker, säger Martti.

Sett till antalet dagar minskade mängden frånvaro som börjat av psykiska orsaker, även om fler nya sjukfrånvaroperioder började och den totala mängden sjukfrånvaro ökade. Det totala antalet frånvarodagar på grund av psykisk ohälsa var hela 23 procent färre per anställd jämfört med föregående år.

- De psykiska störningar som orsakar mest sjukfrånvaro är lindriga och handlar vanligtvis om ångest, sömnlöshet samt lindrig och medelsvår depression med god prognos. Det går oftast snabbt att rehabiliteras och komma tillbaka till arbetslivet efter sådana problem. Företagens satsningar på att utveckla chefsarbetet och på att inom företagshälsovården erbjuda tjänster för psykiskt stöd i ett tidigt skede har bidragit till att frånvaroperioderna har förkortats. Man får hjälp innan symtomen och utmaningarna förvärras, säger Martti.

Oftast identifieras inte de första symtomen på psykisk överbelastning – följden kan vara till och med fysisk smärta

Experterna uppmanar alla att ha en låg tröskel för att söka hjälp. Arbetspsykolog Sari Valavuori ser på mottagningen hur tidiga tecken på psykisk överbelastning onödigt ofta förbises – vanligtvis med goda intentioner. Många känner igen sig i att vara ihärdiga och målinriktade samt att vilja sträva efter ambitiösa mål när det gäller sådant som är viktigt för en själv.

- Vi ser hela tiden många möjligheter, och allt som erbjuds och som vi skulle kunna ha. Ibland kan det vara svårt att känna av vad som är tillräckligt. Vi ställer många krav på vad livet ska innehålla och hur det ska se ut för att vara bra. Och när man fortsätter att mata den här onda cirkeln kan det till sist bli så att man inte lyssnar på sitt psyke, som kanske skickar signaler om att belastningen har blivit orimlig, säger Valavuori.

Psykiska signaler kan till exempel vara att man är irriterad, gråtfärdig eller trött, eller att man har svårt att koncentrera sig. Ofta skjuter man bara sådant åt sidan utan att tänka på anledningen till det. Ofta är det inte förrän man drabbas av kraftigare fysiska symtom, som rytmrubbningar, svår huvudvärk och annan smärta, som man stannar upp – och oftast också blir skrämd.

- Det hjälper om vi själva har stannat upp inför sådant vi tycker är viktigt och funderat på vilka mål vi har i vårt arbete, vårt liv och våra mänskliga relationer. När vi fattar mer medvetna beslut är de mer välgrundade. Då tar vi till exempel inte det andra säger som en absolut sanning, utan reflekterar det mot våra egna mål, säger Valavuori.

Ett krävande arbetsliv är en utmaning. Om förväntningarna på en person är för höga kan det bli svårt för personen att sätta gränser. Det leder till överbelastning, och då är vi också mer benägna att jämföra oss med andra.

- I efterhand inser många att ”det här märkte jag ju nog, men jag tänkte att det skulle gå över”. Jag uppmuntrar alla att ta fasta på dessa stunder av insikt och varje dag ladda den egna resursbanken med något bra, säger Valavuori avslutningsvis.