Organisationspsykolog: Arbetstagarnas obehag och omsättning kan bero på brist på uppskattning på arbetsplatsen

Vagt illamående, ineffektivitet och missnöje med det egna livet? Brist på uppskattning på arbetsplatsen återspeglas i vardagen på ett övergripande sätt och kan även orsaka fysiska symtom. Detta är inget nytt fenomen, men vikten av uppskattning har ökat i och med corona- och hybridtiden, eftersom det har blivit svårare att möta människor.

– Vi har alla ett grundläggande behov att bli sedda. Att visa uppskattning är inte bara enstaka komplimanger, utan det handlar om att jag ser dig, förstår dig och bryr mig om dig. Behovet av uppskattning kan jämföras med näring: vi behöver det hela tiden och på ett mångsidigt sätt för att må bra, säger Pekka Tölli, ledande organisationspsykolog på Mehiläinen.

Liksom med näring har brist på uppskattning direkta effekter på människors välbefinnande.

– Om du inte får den uppskattning du behöver på arbetsplatsen eller på andra områden i ditt liv leder det till en känsla av irrelevans: det spelar ingen roll vad jag gör. Detta påverkar direkt vårt självförtroende och vad vi tycker om oss själva och hur vi presterar. Känslan av att vara irrelevant kan leda till djupt illamående och förtvivlan och eventuellt till och med till depression. Därför måste det åtgärdas i tid, fortsätter Tölli.

När en person blir sedd och hörd vill hen naturligtvis ge mer av sig själv och utvecklas. Detta syns ofta som högre tillfredsställelse i arbetet. Tölli ser bristen på uppskattning som en av de främsta orsakerna till personalomsättning, eftersom upplevelsen av värdelöshet ofta leder till en känsla av att inte höra till.

Uppskattning är genuin närvaro – ett tack räcker inte

Uppskattning är i synnerhet att stanna upp vid en annan människa. Enligt Tölli är det viktigt att förstå att vi behöver uppskattning inte bara för våra prestationer, utan också för oss själva som unika människor. Ett tack räcker sällan för att ge oss den respons vi behöver för arbetet som vi gjort.

– Det är mycket viktigt att en arbetstagare uppskattas för hur hen lyckas och utför sina arbetsuppgifter samt vad hen är bra på. Dessutom måste vi alla uppskattas som människor: jag är uppskattad, accepterad och älskad precis som jag är. Vi behöver dessa upplevelser överallt, både på jobbet och utanför det, betonar Tölli.

Chefer är under stark press i dessa situationer eftersom det kommer krav från både ledningen och teamet. Dessutom har cheferna själva ett naturligt behov av att vara uppskattade.

– Alla, men framförallt chefer, borde stanna upp och fundera över vad de vill bli uppskattade för, på vilket sätt och av vem. Det är bra att överväga om man vill få uppskattning från sina underordnade, sin egen chef, ledningen eller kollegerna. Att definiera detta är avgörande, eftersom människorna omkring oss ofta inte vet vad vi saknar. Därför är det bra att be om det direkt.
Tölli illustrerar situationen med ett exempel.

– En mycket effektiv anställd kan få konstant beröm för sin effektivitet och prestation. Men hen kan också sakna att bli uppskattad som en trevlig, varm och empatisk person. Detta är ofta inte särskilt uppenbart för andra och det är därför det är bra att säga det högt.

Chefens exempel är av stor betydelse för att styra riktningen.

– Uppskattning är i stort sett uppdelad i tre delar: uppskattande ord, gärningar och möten. Av dessa vill jag särskilt betona det uppskattande mötet med andra. En chef har befogenhet att styra gemenskapens verksamhetskultur. När en chef visar uppskattning genom sina handlingar är det lättare för andra att göra detsamma. Det mest typiska sättet att förstöra uppskattning är att göra något annat än vad man säger, påpekar Tölli.

– Om arbetsgemenskapens problem är svåra att uppfatta inifrån kan hjälp utifrån behövas. Hjälp kan fås från företagshälsovården, och till exempel hos oss på Mehiläinens arbetslivstjänster börjar det ofta med att vi bedömer den rådande situationen och identifierar hinder. Därefter går vi mot de uppsatta målen ett steg i taget, avslutar Tölli.

Organisationspsykologens 5 idéer för en mer uppskattande arbetskultur – så här visar och mottar du uppskattning:

1. Identifiera vad du vill få uppskattning för. Fundera på vilka aspekter av dig själv du vill bli uppskattad för. Ta reda på hur dina medarbetare vill bli sedda. Uppskattning är som bäst när den riktas mot verksamhet och karaktärsdrag som är viktiga för mottagaren.
2. Var ärlig. För att uppskattning ska fungera måste orden vara sanna och sådana som man själv tror på. Sann uppskattning är harmonisk, det vill säga orden och handlingarna stöder varandra. Om du berättar för någon att det är trevligt att arbeta med dem men du aldrig visar det, kommer de inte att känna sig uppskattade.
3. Upprepning är viktigt. Hur god en måltid än är, håller den inte dig mätt hela året. För att vi ska känna oss riktigt uppskattade är upprepning viktigt. Ett tack nu och då eller de årliga komplimangerna i utvecklingsdiskussionen räcker inte för att bygga en uppskattande atmosfär, utan det är viktigt att visa uppskattning på ett mångsidigt och regelbundet sätt.
4. Uppskattning består av vardagliga handlingar. Man behöver inte visa uppskattning storslaget, utan vardagliga handlingar är viktigare. Se dem i ögonen och le, fråga dem hur det går, be dem äta lunch med dig, fråga dem om och erbjud stöd. Att stanna upp vid någon och ge dem odelad uppmärksamhet är det mest meningsfulla.
5. Ta emot uppskattning som en vacker gåva. Alltför ofta skakar vi av oss uttryck för uppskattning, avvisar dem och skruvar på oss när vi får sådana. Vad om vi skulle ta emot dem som en gåva? Med glädje och tacksamhet, och då skulle det värma båda våra sinnen.