Vristsmärta och smärta i fotryggen

Smärta i vristen och fotbladet förorsakas ofta av felbelastning. Felbelastningen resulterar i överbelastning, vilket förorsakar lokala problem i vristen eller fotbladet. Den felaktiga verksamheten i vristen och fotbladet ger inte alltid symptom, men den felaktiga rörelsen kan förorsaka smärta i t.ex. knäet eller höften.

Orsaker till vristsmärta

Typiska symptom på felbelastning är:

• skador i akillessenan,
• problem med akillessenan,
• smärta i främre trampdynan och tårna,
• hälsporre och
• plantarfasciit dvs. inflammation i senplattan under foten

Symptom och skador som ofta hör ihop med vristsmärta

• Bindvävssjukdom i vristen
• Vrickning
• Artros i vristen
• Vristskador hos idrottare och motionerande

Undersökning av vristsmärta och smärta i fotbladet

När vi undersöker orsaken bakom felbelastningen måste vi först bekanta oss med fotens individuella struktur för att kunna observera huruvida fotens belastade ställning motsvarar fotens struktur. Vi får mycket information on fotens eventuella felbelastning genom att iaktta foten i stående ställning. Därtill måste vi undersöka funktionen hos vristen och de andra lederna i fotbladet.

Rörelserubbningar och hållningsfel i vristen och fotbladet

Ibland kan stark smärta förorsakas av en rörelserubbning i leden, vilket betyder att ledens glidning har rubbats. I sådana fall kan smärtan lindras snabbt med hjälp av manuella tekniker som normaliserar ledens rörelse.

Hållningsfel och brister i rörelsekontrollen är allmänna orsaker bakom felbelastning. I sådana fall fungerar fotens ställnings- och rörelsekänslighet inte normalt. Situationen kan ha utvecklats som följd av en stukad vrist eller så småningom på grund av att foten inte har aktiverats så mycket. När läkaren undersöker orsaken bakom smärtan och felbelastningen är det viktigt att patienten berättar om historian bakom symptomen och eventuella ändringar i dem. Om läkaren inte vet dessa saker kan läkaren inte göra en pålitlig bedömning om orsakerna som förorsakar symptomen.

“Plattfot” eller “latuskafot”

Plattfot som utvecklas under vuxna åldern fått mycket lite uppmärksamhet i Finland och den behandlas i synnerhet bara med olika stödsulor. Plattfot hos vuxna betyder att det längsgående fotvalvet sänks och fotbladets främre del vänder sig utåt. Därtill vrids hälbenet i fel ställning och vristens rörlighet försämras.

När den foten belastas kan en fot med högt valv se ut som en fot med lågt valv eller som en “plattfot”. Fotsulan drabbas av en stark, kontinuerligt sträckande belastning som leder till att den lokala ämnesomsättningen blir sämre och att foten inflammeras.

Plattfot utvecklas när senan på inre sidan av vristen ger efter. Den kan förorsakas också av en akut skada, men oftast förorsakas den av senans degeneration. Symptom på plattfot är smärta på inre sidan av vristen och fotbladet, belastningssmärta under den yttre fotknölen och svårigheter att gå på grund av dessa.

Å andra sidan kan foten också ha lågt valv, vilket är en strukturell egenskap som inte nödvändigtvis hindrar foten från att fungera normalt. Fotens struktur och ledfunktionerna kan vara perfekta och den stående ställningen normal, men när patienten gör aktiva rörelser, som till exempel stiger upp på den främre trampdynan, kan rörelsekontrollen svika och rörelsen förorsaka ett smärttillstånd.

Stödsulor kan förbättra situationen men ofta framskrider besväret och kan under årens lopp förorsaka att lederna delvis glider ur led. I sådana fall måste det göras en steloperation av lederna. Om det inte har utvecklats artros i vristen kan besväret behandlas med sentransplantat eller en operation som rättar upp hälbenet. Ofta görs också en vadmuskelförlängning. Efter operationen kommer patienten att genomgå intensiv fysioterapi. Fysioterapin är en förutsättning för ett lyckat resultat.

Rehabilitering av fotbladet och övningar

Även om symptomet är samma kan fysioterapin och övningarna vara helt annorlunda beroende på om det är frågan om vristen eller fotbladet. En övning som förbättrar den andra foten kan göra problemet värre i den andra.

Med hjälp av övningar kan en så kallad “plattfot” återgå tillbaka till sin normala ställning. På samma sätt som hållningen kan bli dålig när man sitter framför datorn utan att man märker det, kan fotens hållning bli bättre med tidens lopp. Alltid märker man inte felställningen förrän smärtorna börjar. Man kan ändra på fotens funktion med specifika övningar. I normala fall fungerar foten som en stötdämpare men också som en stel hävarm när man tar avstamp.

Övningarna fordrar koncentration och kan göra patienten frustrerad i början. Övningen ger dock resultat inom några veckor, vilket ökar motivationen till att fortsätta. För idrottande ungdomar ger den förbättrade rörelsekontrollen och löpningsförmågan samt möjligheten att ta kraftigare avstamp motivation för övningarna.

Syftet med övningarna är att återställa det rätta rörelsemönstret och muskelbalansen. Övningen börjar med att hitta hållningskontrollen i vristen och fotbladet när de är obelastade. När patientens färdigheter blir bättre fortsätter övningarna med att kontrollera en belastad hållning och rörelsekontroll. Till sist integreras övningarna i olika aktiviteter, som till exempel löpning.

Men hur orkar vristen och fotbladet bära kroppstyngden?

Benstrukturen i vrister och fotblad tål mycket belastning. Trots detta är det lätt att till exempel då man löper komma ner på den främre trampdynan på ett fel sätt, vilket leder till att det strukturella stödet ger efter och belastningen flyttas till områden som inte är menade för att bära laster.

Basen för normal belastning är att alla stödpunkterna i fotbladet används. Genom att titta på fotbladet med spegeln kan det se ut att stödpunkterna används normalt, men då ka det vara att man inte märker ett mycket typiskt funktionellt fel i fotbladet. Stödpunkten i stortåns främre trampdyna används genom att luta på den och detta sker inte på rätt sätt som en följd av muskelaktivation eftersom musklernas verksamhet har förändrats. Passivitet i främre delen av fotbladet kan leda till en felbelastning som förorsakar kraftig smärta. Att använda dåliga skor eller skor som stöder för mycket kan göra fotbladets egna stödsystem passivt.

När fel muskler aktiveras kan det leda till ett felaktigt belastningsmönster, vilket förorsakar smärta i fotbladet, vristen och/eller knät. Smärtan kan förekomma i benstrukturerna och/eller de överaktiva eller passiva musklerna och senorna i dem.

Även om detta inte skulle förorsaka smärta, är det till patientens nytta att de nedre extremiteterna fungerar som de ska. Den högra fotens rätta funktion förebygger liktorn och hammartå samt sendrag och muskelkramper. Därtill blir det mer effektivt och ekonomiskt att motionera.

Hurudana stödsulor ska jag använda?

Syftet med stödsulor är att stödja vristen och fotbladet i en mellanställning som främjar fotens möjligheter att fungera rätt. Det är motiverat att tillverka en stödsula till kunder vars vrist eller fotblad, tack vare struktur eller funktion, inte annars kan rehabiliteras. I dagsläget tillverkas stödsulor utgående från för omotiverade eller felaktiga grunder.

I värsta fall kan stödsulan även förvärra smärtan i fotområdet. Foten kan inte tvingas i bra ställning med hjälp av stödsulor om vristen eller fotbladet inte kan hålla sig i bra ställning på grund av en ledrelaterad rörelserubbning. Om foten trots allt behandlas med stödsulor kan fotstrukturerna hamna under en ännu större belastning och smärtan bli värre. I sådana fall är den rätta behandlingen att mobilisera eller manipulera ledområdet som har begränsade rörelsebanor. Efter detta bör vristens och fotbladets funktion normaliseras med hjälp av övningar.

Innan stödsulan tillverkas är det viktigt att man gör en omsorgsfull och grundlig undersökning som säkerställer att foten behöver en stödsula. Fotbladets felaktiga ställning och funktion kan bero på den tidigare nämnda passiviteten i främre delen av fotbladet. Detta kan inte korrigeras med en stödsula. I sådana situationer kan en stödsula minska på de akuta smärtorna och stödja inlärningen av övningarna.

Stödsulan bör tillverkas i tätt samarbete mellan teknikern och fysioterapeuten. Om stödsulorna tillverkas bör de kunna fungera rätt. Fel skodon kan påverka stödsulans önskade effekt. Därför är det viktigt att man använder stödsulorna bara i neutrala skor, inte i skor med egna stöd som till exempel skor som stöder mot överpronation, det vill säga att vristens inåtvinkling när man går.

Smärta i vristen och fotbladet hos barn och ungdomar

Om en ung person drabbas av problem i de nedre extremiteterna och fotens felställning är tydlig, lönar det sig att vända sig till en expert. Alla värk är inte växtvärk. Att avlära sig från felaktiga rörelsemönster i ett tidigt skede gör rehabiliteringen snabbare. Den vanligaste behandlingen för barn som har smärta i benen är vila. Ibland kan en smärta bli bättre av att man låter foten bila vila men komma tillbaka när belastningen börjar på nytt. Det betyder att orsaken som förorsakar symptomen inte har identifierats och behandlats.

En sakkunnig, specialiserad fysioterapeut kan efter en undersökning bedöma om problemet kan behandlas just då med hjälp av rehabilitering eller inte. Då kan t.ex. ortopeder eller andra läkare konsulteras. Det täta samarbetet mellan läkare och andra terapeuter garanterar ett lyckat resultat.