Tandundersökning – grunden för munhälsa
Läs mer
Kort väg från munnen till hjärnan
Ett hål i tanden kan förorsaka inflammation i spetsen av tandroten. Därifrån sprider sig sedan mikroberna t.ex till hjärnan.
Inuti ditt huvud har du ett organ som väger ett och ett halvt kilo. Det är ett organ med ett enormt ansvar. Det ska styra alla andra organ i kroppen, förmedla information, hantera minnet och reglera beteendet. Hjärnan är ett mycket sofistikerat system. Vi kan antingen skydda hjärnans funktioner eller utsätta hjärnan för fara genom vårt leverne.
Största delen av våra dagliga aktiviteter skyddar hjärnan. Att sova, äta, röra på sig och tänka när vi arbetar är bra för hjärnan. Borsta tänderna två gånger per dag och rengöra mellanrummen mellan tänderna varje dag ingår, som tur är, i de dagliga rutinerna för många. Munhälsan har nämligen visat sig påverka hjärnans hälsa på ett betydande sätt.
– Det är först på senare tid som vi har börjat förstå att det finns ett samband mellan tandinfektioner och ett flertal sjukdomar som hjärnan kan drabbas av, säger Jenni Seppänen, tandläkare på Hammas Mehiläinen.
I en finländsk studie som gjordes för några år sedan visade det sig att det föreligger en koppling mellan vanlig karies, dvs. hål i tänderna, och Alzheimers sjukdom. Personerna som ingick i studien och som hade kariesskador eller inflammationer i tre eller flera tänder löpte större risk att insjukna i Alzheimers sjukdom. Det är ändå svårt att fastställa ett tydligt orsakssamband mellan dessa. Vi vet med andra ord inte med säkerhet vad som kommer först, karies eller minnessjukdomen.
– Det behövs verkligen mer forskning om sambandet mellan munhälsan och hjärnan, men vi lär oss hela tiden mer, säger Seppänen.
Inflammationer i munnen stannar inte i munnen
Man har redan tidigare upptäckt att det finns ett samband mellan sjukdomar i munnen, hjärninfarkter och hjärnblödningar. Inflammationer i munnen stannar inte i munnen. Blodomloppet transporterar till exempel mikrober till alla delar i kroppen, även till den närmaste grannen, dvs. till hjärnan. Ett helt vanligt hål i en tand kan förorsaka en inflammation i spetsen av tandroten. Därifrån sprider sig sedan mikroberna till exempel till hjärnan.
En annan inflammation i munnen som är farlig och mycket vanlig är parodontit. Var tredje finländare har parodontit. Parodontit är en inflammation som ofta är symtomfri i början, men som förstör tändernas fästen i takt med att den framskrider. Parodontit kan leda till tandlossning.
– Sjukdomsalstrarna som orsakar parodontit kan skada blodkärlen i hjärnan direkt eller så kan skadliga ämnen som sjukdomsalstrarna utsöndrar förorsaka en inflammation, säger Seppänen.
Munnen påverkar till och med minnessjukdomar
Om parodontiten har fått framskrida så långt att tänderna börjar röra på sig och lossna, kan inverkan på hjärnan vara ännu mera omfattande. Studier har visat att tandlossning kan påskynda uppkomsten av minnessjukdomar. Att tugga aktiverar hjärnan, så om tänderna lossnar eller de tas bort, uteblir den aktiverande effekten av tuggandet.
Enligt Seppänen är tandvård särskilt viktig hos personer som lider av en minnessjukdom. Detta trots att det kan vara svårt för en äldre person som är i dåligt skick att ta hand om sina tänder. Det behövs mer information om munhälsa i servicehemmen.
– Folk lever länge och många har kvar sina egna tänder i munnen längre än tidigare. Det behövs större satsningar på munvård, säger Seppänen.
Det lönar sig naturligtvis att göra god tandvård till en vana redan då man är ung eftersom effekterna samlas i kroppen långsamt över tid. Det gäller att ta hand om tänderna och tandköttet extra bra, om man vet att det förekommer minnessjukdomar i släkten.
Parodontit väcker frågor om hjärnan
Kunderna på Seppänens mottagning känner sällan till att munhälsan påverkar den allmänna hälsan. Det här framkommer till exempel då parodontit upptäcks i munnen.
– För det mesta kommer parodontiten och dess omfattande inverkan på hälsan som en överraskning och en chock för de flesta eftersom sjukdomen ofta är symtomfri. Det är inte många som kommer till en vanlig tandgranskning som förväntar sig att få en sådan diagnos, berättar Seppänen.
Seppänen förklarar för patienten hur parodontit inverkar på hjärnhälsan, även bland annat risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Det brukar vara lättare att ta egenvården på allvar om man känner till riskerna.
Seppänen är glad över att den hälsoboom som har rått under de senaste åren har fått människor att börja intressera sig något mera även för munhälsan.
– Det känns som att folk börjar vakna upp och inse hur viktig munhälsan är för den totala hälsan, säger Seppänen.
Det har konstaterats finnas ett samband mellan bakterier i munnen och:
- Hjärninfarkt.
- Pulsåderbråck, dvs. uppkomst av aneurysm och bristning. Ett brustet aneurysm innebär en subaraknoidalblödning som är en livshotande typ av hjärnblödning.
- Alzheimers sjukdom och andra minnessjukdomar.
- Låggradig inflammation i hela kroppen som i sin tur kan leda till att pulsåderbråck utvecklas.
Källor:
Tandläkare Jenni Seppänen
Finska Tandläkarsällskapet ApolloniaExtern länk
HjärnförbundetExtern länk
Finlands LäkartidningExtern länk
