Stress
Stress i korthet
- Stress är kroppens och sinnets reaktion på yttre tryck. Det kan vara kortvarigt eller långvarigt och påverka det fysiska och psykiska välbefinnandet.
- En liten mängd stress kan fungera som en drivkraft, men när stress börjar förbruka resurser och försämra funktionsförmågan blir den skadlig.
- Det viktigaste är att identifiera effekterna av stress och försöka återställa balansen mellan externa krav och egna resurser.
Relaterade tjänster
Första besöket på mentalvården 89 €
Ta ett lätt första steg mot tjänster för psykiskt välbefinnande. Du får en tid snabbt – utan remiss.
Psykoterapeut
Erbjuder behandling baserad på diskussion och funktionella metoder som har som mål att främja det psykiska välbefinnandet.
Rehabiliterande psykoterapi som ersätts av FPA
Psykoterapitjänst baserad på en psykiaters bedömning och beviljad av FPA för att upprätthålla och återuppbygga arbets- och studieförmåga.
När är stress skadligt?
Stress kan vara både en positiv och en negativ upplevelse. En liten mängd stress kan fungera som en drivkraft som hjälper oss att agera effektivt. Stressen blir dock skadlig när den börjar förbruka personens resurser och sänker arbets- och funktionsförmågan. Det här händer när de egna resurserna och omgivningens krav inte är i balans och stressen belastar för mycket utan tillräcklig återhämtning.
Skadlig stress kan uppstå när kroppen och sinnet börjar få symtom då balansen bryts. Stress är särskilt skadligt när den pågår länge, eftersom det kan äventyra hälsan och försämra funktionsförmågan. Det viktigaste är att identifiera effekterna av stress och försöka återställa balansen mellan externa krav och egna resurser.
Stressymtom
Stressymtom kan delas in i fysiska, psykiska och sociala symtom. Det är svårt att dra exakta tidsgränser mellan akut och kronisk stress, men akut stress varar vanligtvis från timmar till dagar, och kronisk stress från månader till år.
Fysiska symtom på stress är till exempel:
- huvudvärk
- yrsel och hjärtklappning
- illamående och magbesvär
- tätare behov av att urinera
- svettning
- förkylningsspiral
- ryggbesvär.
Psykiska symtom på stress är till exempel:
- spändhet
- irritation
- rastlöshet
- ångest
- depression
- koncentrations- och minnesstörningar
- sömnstörningar.
I det sociala livet kan stress synas som störningar i interaktioner och leda till problem i familjen och parförhållandet. Allvarlig långvarig stress kan leda till depression, utbrändhet, missbruk av rusmedel och i värsta fall till och med självdestruktivitet.
Stressens olika faser
Stress börjar i larmfasen, då personens resurser aktiveras för att motverka faktorer som orsakar stress genom att antingen kämpa eller fly. I detta skede reagerar det autonoma nervsystemet, vilket visar sig som ökad muskelspänning, ökad hjärtfrekvens, andning och svettning samt förändringar i tarmfunktionen.
När stressen fortsätter går den över till motståndsfasen. Kroppen försöker anpassa sig till situationen till exempel genom att effektivisera immunsystemets funktion. Typiska symtom i detta skede är ökad irritabilitet och trötthet samt koncentrations- och sömnsvårigheter. Dessutom kan återkommande eller långvariga inflammatoriska sjukdomar förekomma.
Om motståndsfasen förlängs tar individens resurser slut, vilket kan leda till utmattningsfasen. Detta skede kännetecknas av känslomässig förlamning, förlust av entusiasm och sömnlöshet och kan så småningom leda till psykisk eller fysisk sjukdom.
Varför upplever vissa stress starkare än andra?
Hur stress upplevs och tar sig i uttryck i kroppen varierar mellan individer på grund av flera faktorer. Exempel på sådana faktorer är:
- genetisk predisposition
- uppväxtmiljö
- kulturella, psykologiska och biologiska faktorer.
En genetisk predisposition kan påverka hur snabbt människan reagerar på stress. Uppväxtmiljön har också betydelse; till exempel i en miljö där det förekommer många fysiska sjukdomar kan det uppstå en modell där stress upplevs som fysiska symtom. Kulturella faktorer kan till exempel påverka att det i vissa kulturer inte är lämpligt att tala direkt om psykiska problem, så de kan uttryckas som fysiska symtom.
Dessutom varierar människors förmåga att identifiera och uttrycka sina känslor. Om det är svårt att uttrycka känslor kan stressen särskilt visa sig som fysiska symtom. Förmågan att identifiera och uttrycka känslor kan således påverka hur starkt stress upplevs som fysiska symtom.
När ska jag uppsöka läkare på grund av stress?
Stress blir skadligt när den pågår länge och känslan av kontroll försvinner. Om man känner att man inte kan kontrollera sitt eget liv eller klara av vardagens utmaningar, lönar det sig att söka hjälp. Långvarig stress kan vara farlig och är kopplad till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är viktigt att söka sig till företagsläkarens, företagspsykologens eller terapeutens mottagning innan stressen utvecklas till ett allvarligt utmattningsskede, då funktions- och arbetsförmågan kan ha försämrats avsevärt. Om du är osäker på vad du ska göra rekommenderar vi att du kontaktar vår kundtjänst på telefonnumret 010 414 00 (lna/msa).
Utmaningar med psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande
Andra relaterade tjänster
Första besöket på mentalvården 89 €
Ta ett lätt första steg mot tjänster för psykiskt välbefinnande. Du får en tid snabbt – utan remiss.
Psykoterapeut
Erbjuder behandling baserad på diskussion och funktionella metoder som har som mål att främja det psykiska välbefinnandet.
Rehabiliterande psykoterapi som ersätts av FPA
Psykoterapitjänst baserad på en psykiaters bedömning och beviljad av FPA för att upprätthålla och återuppbygga arbets- och studieförmåga.
Vanliga frågor om stress
Mot stress hjälper särskilt socialt stöd, såsom vänner och närstående, som man kan göra meningsfulla saker tillsammans med. Daglig motion är också en effektiv metod för stresshantering, om hälsotillståndet tillåter det. Att upprätthålla en regelbunden vardagsrytm och använda metoder för stresshantering, som avslappningsövningar, kan också hjälpa. Om stressen fortsätter att vara skadlig rekommenderar vi att du diskuterar din livssituation med en terapeut.
Stress kan orsaka både fysiska och psykiska symtom. Fysiska symtom är till exempel huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, illamående, magbesvär, ökat behov av att kissa, svettning, förkylningsspiral och ryggbesvär. Psykiska symtom är spänning, irritabilitet, oro, ångest, depression, koncentrations- och minnesstörningar samt svårigheter att fatta beslut och sömnstörningar. Långvarig stress kan leda till depression, utbrändhet och missbruk av rusmedel.
Stress orsakas ofta av en obalans mellan externa krav och egna resurser. Det kan uppstå till exempel på grund av trycket från arbetslivet, ekonomisk oro, försämrat hälsotillstånd eller sociala relationer. Även livsförändringar som pensionering eller åldrande kan orsaka stress.
Ja, experten har tystnadsplikt. Samtalen med experten är konfidentiella och många upplever att de har nytta av att den utomstående experten är neutral och kan erbjuda nya perspektiv som närstående kanske inte kan erbjuda.
Det är möjligt att vända stressen till fördel, men det lönar sig också att försöka minska orsakerna till stressen om det är möjligt. Om orsakerna till stressen inte kan elimineras, är det viktigt att fokusera på sina egna resursfaktorer och lära sig hantera stressen. Stress kan ses som både en positiv och negativ upplevelse och kan utgöra en resurs om den hanteras väl.
Ja, att gå i pension och närma sig pensionsåren kan orsaka stress. Detta beror på att pensionering ofta innebär åldrande, vilket kan vara en svår situation för många. Att gå i pension kan orsaka stress, särskilt om arbetet har varit en central del av livet och känslorna av framgång och tillfredsställelse i samband med det har varit viktiga. Det är viktigt att se till att det finns andra goda saker i livet än arbetet, så att det inte blir för stressigt att gå i pension.