Vaccinationer

Vacciner är läkemedelsprodukter som kan förebygga infektionssjukdomar och därmed skydda den vaccinerade personen från sekundära sjukdomar. Ett vaccin introducerar en patogen eller del av den i kroppen i en form som ger skydd mot sjukdomen. Ett vaccin kan administreras, till exempel, som en injektion, nässpray eller oralt.

Vaccinationer skyddar både den vaccinerade personen och de omkring dem. Flockimmunitet uppstår när en tillräckligt stor del av befolkningen är vaccinerad, vilket förhindrar att sjukdomen sprids från person till person. Detta minskar också risken för att ovaccinerade individer drabbas av sjukdomen.

Alla behöver en vaccination mot stelkramp. Det är en livshotande sjukdom som inte sprids mellan människor. Stelkramp kan drabbas när bakterien Clostridium tetani, som är vanlig i jord, kommer in i ett sår eller hudbrott.

Varje vuxen bör ha skydd mot mässling, röda hund och påssjuka, antingen från MPR-vaccinserien eller från att ha haft sjukdomen. De flesta har fått dessa vaccinationer två gånger som barn.

Difteri-, stelkramp- och kikhostevaccinationer som mottogs i barndomen och tonåren förstärks vid 25 års ålder. Dessutom förstärks difteri- och stelkrampsvaccinationer vid 45 och 65 års ålder, och därefter vart tionde år.

Influensavaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för barn under 7 år, gravida kvinnor, personer över 65 år och de i riskgrupper på grund av sjukdom eller behandling, men det är också fördelaktigt för andra.

En boosterdos för poliovaccinet rekommenderas för dem som reser till eller återvänder från högriskländer. Hepatit A- och B-vacciner är tillgängliga genom det nationella vaccinationsprogrammet när det finns en ökad risk att drabbas av hepatit A eller B på grund av levnadsförhållanden. Även om hepatitvacciner för resenärer inte ingår i det nationella programmet, är det viktigt att säkerställa vaccinationsskydd, särskilt när man reser till högriskländer.

Om du aldrig har haft vattkoppor är det lämpligt att få vattkoppsvaccinet, eftersom sjukdomen kan vara allvarlig hos vuxna och ofta kräver sjukhusvård. TBE-vaccinet, som skyddar mot fästingburen encefalit, rekommenderas om du tillbringar veckor i ett högriskområde för fästingburen encefalit och tillbringar mycket tid utomhus. Du kan kontrollera de lokala rekommendationerna här.

Enligt smittskyddslagen måste social- och hälsovårdspersonal och studenter i praktik som vårdar patienter som är sårbara för allvarliga konsekvenser av infektionssjukdomar ha:

• Skydd mot mässling och vattkoppor genom vaccination eller tidigare sjukdom
• Skydd mot influensa genom vaccination
• Skydd mot kikhosta genom vaccination om medarbetaren regelbundet vårdar barn under 1 år

Dessutom behöver social- och hälsovårdspersonal en vaccination mot hepatit B om det finns en risk för exponering för blod i deras arbete.

Vaccinationsregister har traditionellt markerats på ett pappersvaccinations- eller hälsokort. Om kortet inte är tillgängligt kräver det viss ansträngning att fastställa vaccinationshistoriken.

Du kan fråga om dina vaccinationsregister från hälsocentraler, medicinska centra och skol- och studenthälsovårdstjänster där du kan ha fått vaccinationer. Militären behåller också register över vaccinationer som ges under tjänstgöring. De senaste vaccinationsregistren kan finnas tillgängliga i Omakanta-tjänsten.Extern länk

I OmaMehiläinen kan du se de vaccinationer som ges på Mehiläinen och de som till exempel en företagshälsovårdare har registrerat i Mehiläinens patientregister.

Du kan fortsätta vaccinationerna där du slutade. Det finns inget behov av att starta en avbruten serie från början, och inga extra doser krävs. En boosterdos kan tas sent.

Du kan inte överdosera ett vaccin som du kan med medicin. Du kan ta ett vaccin som en försiktighetsåtgärd om du är osäker på ditt vaccinationsskydd.