Tandundersökning – grunden för munhälsa
Läs mer
Munvård är en del av diabetesbehandlingen
Ungefär en halv miljon finländare har diabetes. Diabetes och munhälsa är närmare sammanlänkade än vad många kan ana: munsjukdomar försvårar behandlingen av diabetes och diabetes försämrar munhälsan.
Å andra sidan finns en koppling även åt andra hållet: genom att ta hand om munhälsan vid sidan av den övriga behandlingen möjliggörs en bra blodsockerkontroll. Enligt statistiken sköter finländarna dock sina tänder ganska dåligt. Av finländska män är det endast ungefär hälften som borstar tänderna två gånger per dag.
Av kvinnorna borstar fyra av fem tänderna två gånger per dag. Det ser inte heller bättre ut hos ungdomarna, eftersom endast 35 procent av pojkarna i yrkesskolor borstar tänderna två gånger per dag enligt skolhälsoundersökningen 2019.
– Vi ligger verkligen efter de andra nordiska länderna. Finländarna är dåliga på att sköta tänderna hemma jämfört med resten av Europa, säger Hammas Mehiläinens tandläkare Virpi Hiissa-Lampén.
Inflammationer minskar insulinproduktionen
När en diabetespatient kommer till Hiissa-Lampéns mottagning undersöker hon tandköttets tillstånd särskilt noga och informerar patienten om kopplingen mellan tandköttet och diabetes. Vissa med diabetes har så bra blodsockerkontroll att det inte nödvändigtvis finns något avvikande i tand- och munvården. Om blodsockervärdena varierar mycket och behandlingen krånglar drabbas tandköttet ofta av inflammationer.
Rodnande och blödande tandkött är ofta ett tecken på tandköttsinflammation, det vill säga gingivit, som försämrar blodsockerbalansen – det kan i sin tur innebära mer komplicerade diabetessymtom och kräva läkemedelsbehandling. I det här skedet måste man ta itu med problemet genom att till exempel ta bort tandsten och förbättra egenvården.
– Lyckligtvis ägnas större uppmärksamhet åt gingivit nuförtiden, så att den inte hinner utvecklas till parodontit. Hos vissa har tandköttsinflammationen tyvärr redan hunnit utvecklas till vävnadsförlust eller parodontit innan man går till tandläkaren, säger Hiissa-Lampén.
Parodontit är en inflammatorisk sjukdom där bakteriemassan börjar tränga djupt under tandköttet och orsakar skador på tandens stödjevävnad. I värsta fall kan sjukdomen leda till att tänderna lossnar helt ur käken. Parodontit är även en komplicerad sjukdom eftersom den inte nödvändigtvis känns. Hos vuxna är parodontit en stor folksjukdom, men särskilt rökare och diabetiker är i riskzonen.
Precis som tandköttsinflammation frigör även parodontit inflammatoriska celler och signalsubstanser i kroppen, vilket belastar hela kroppen och därigenom minskar insulinproduktionen. Då försämras blodsockerbalansen – vilket i sin tur bidrar till problem i munnen. Du har hamnat i en ond cirkel.
Karies i tandhalsen
Diabetes ökar risken för hål i tänderna. Sjukdomen leder till att tandköttsvätskan blir glukoshaltig, vilket kan göra att tandhalsarna lättare drabbas av hål. Även svampinfektioner i munnen är vanligare hos personer med diabetes. Infektionen visar sig som svidande och rodnande slemhinnor till exempel i tungan och gommen.
Dessutom försämrar diabetes läkningen av alla orala inflammationer. Det är besvärligt, men ibland också mycket farligt.
– Till exempel kan en inflammation i tandroten sprida sig till käken och vävnaderna runt roten, vilket i värsta fall orsakar livsfarlig blodförgiftning, säger Hiissa-Lampén.
Munnen och kroppen hör samman
När du kommer till tandläkarmottagningen kanske du tror att du bara kommer för att kontrollera tänderna. Men det är inte så enkelt.
– Tandvård betraktas i större utsträckning som allmän hälsovård, berättar Hiissa-Lampén.
Ibland händer det också att tandläkaren är den första att misstänka bland annat diabetes – de första tecknen på diabetes kan nämligen ses i munnen.
– Om en kund har haft rotkaries eller svår tandköttsinflammation, frågar jag när han eller hon senast var på en läkarundersökning. Det uppskattas att upp till 100 000 finländare har typ 2-diabetes utan att veta om det, och det är viktigt att få rätt behandling.
Att ta hand om munhälsan hjälper till att ta hand om kroppen på ett övergripande sätt: god munvård hjälper personer med diabetes att hålla sitt blodsocker under kontroll och då kan man kanske också klara sig med mindre medicinering.
Har du diabetes? Sköt tänderna så här:
- Borsta tänderna två gånger om dagen och rengör mellanrummet mellan tänderna en gång om dagen.
- Välj en fluortandkräm som innehåller 1 100–1 500 ppm fluor. Andra tandkrämer förebygger inte karies.
- Att suga på ett xylitoltabletter efter måltiderna förebygger hål och ökar salivutsöndringen. Saliven sköljer och rengör tänderna.
- Om ditt läkemedel torkar ut munnen, fråga apotekspersonalen efter produkter mot muntorrhet.
- Ta reda på hos tandläkaren vilket som är ett lämpligt intervall mellan tandundersökningarna för dig.
- Om tandköttet blöder när du till exempel borstar tänderna, är tandköttet ofta redan inflammerat. Om du inte får bukt med inflammationen genom noggrann borstning och rengöring med tandtråd två gånger om dagen, boka en tandläkartid så snart som möjligt.
- Om du känner att ditt blodsocker varierar kraftigt och det har gått ett tag sedan det senaste tandläkarbesöket, bör du boka en tid. Det kan finnas en dold inflammation i munnen som stör blodsockerbalansen.
Källor:
Tandläkare Virpi Hiissa-Lampén
TerveyskirjastoExtern länk
DiabetesförbundetExtern länk
