Självstyrning handlar på inget sätt om att företaget lämnar arbetstagare att klara sig på hand
I podden Mehiläisen Pistos serie om nya vindar inom företagshälsovården talar vi om ledarskap och självstyrning. Andréa Alvarez-Tarjasalo, som är chef för kundrelationer och B2B-marknadsföring vid Mehiläinen, gästas av Outi Sivonen, personalchef vid Solita Oy. Sivonens bok Yrityskulttuurit murroksessa (”Företagskulturer under omvandling”) kom ut i början av 2022.
Katso video
Självstyrning är inte att klara allt ensam
Självstyrning och självledarskap har blivit viktiga färdigheter i dagens arbetsliv. Sivonen upplever ändå att självledarskap felaktigt betraktas som en mekanistisk färdighet, som förmågan att leda sitt dagliga arbete till exempel genom scheman över arbetsdagen.
”Det viktigaste för självledarskap är nivån av självkännedom. Det är ett absolut villkor för att man ska kunna leda sig själv! Allt handlar om att ha en gedigen förståelse för vem man är, hurdana behov man har, hur de ger sig till känna och varför man handlar på vissa sätt”, säger Sivonen.
Om man är medveten om vad som är bra för en själv blir det lättare att fatta vettiga beslut i vardagen. Sivonen påminner om att god självkännedom är en kontinuerlig process, och att olika behov uppstår i olika livssituationer. Självledarskap handlar om flera olika färdigheter för att skapa en meningsfull och fungerande vardag.
”Det är väldigt svårt att säga åt någon att hen ska börja leda sig själv, om hens självkännedom inte är på så hög nivå”, konstaterar Sivonen.
Självstyrning handlar på inget sätt om att företaget lämnar arbetstagarna vind för våg att klara sig på egen hand. Självledarskap och självstyrning kräver företagsledningens och chefernas stöd. Öppen diskussion krävs om förväntningar och uppställda mål, ingen kan eller ska vara tvungen att klara sig på egen hand.
”Ju starkare självstyrningskulturen är i ett företag, desto starkare ledarskap krävs”, säger Sivonen.
Outi Sivonen betonar att ledarskapet måste vara fungerande och mänskligt. När arbetstagarna ges mer frihet och makt, måste arbetets riktning vara särskilt tydlig. Företagsledningen måste ge tillräckligt stöd av den typ som arbetstagarna behöver. Det är viktigt att de anställa får arbeta självstyrande och samtidigt känna att man bryr sig om dem.
”Ledarskap ser ut på olika sätt i olika roller. Alla leder i första hand sig själva, och i olika roller kan man sedan leda projekt, kundrelationer och team. Jag tänker att ledarskap i första hand handlar om beteende, inte om position”, säger Sivonen.
Måste tala mer om det ofärdiga
Sivonen säger att vi i dagens arbetsliv inte talar tillräckligt om det ofärdiga, och att det kan vara svårt att stå ut med. Ofta tas utmaningar och till och med utmattning upp först när de övervunnits och man återgått till ”det normala”.
”Det är sällan det står i platsannonser att vi söker någon som kan visa upp det ofärdiga och be om hjälp”, säger Sivonen med ett skratt.
I arbetslivet är det sällan man söker sådana äkta människor, i stället vill man ha enhörningar som aldrig blir trötta och alltid är flexibla. Arbetsgemenskaper är system som består av individer som fungerar ihop. Inget företag fungerar så att allt hänger på en enda individ – ändå tenderar diskussionen att fokusera på berättelser om individuella hjältar.
”Det är väldigt sällan nyheter görs om toppteam och grupper. De som lyfts fram är just de exceptionella individerna. I alla organisationer uppstår ändå värde genom att individer samarbetar. Trots det betraktas det på något sätt som finare att göra och uppnå saker ensam”, säger Sivonen.
Det skulle också finnas rum för förbättring i fråga om respons inom den finska arbetskulturen. I arbetsgemenskaper borde man kunna bemöta varandra vuxet och tala också om det svåra. Det går inte att vara mänsklig i en organisation om man inte är ärlig. Sådan uppriktighet baserar sig på tillit och psykologisk trygghet.
”Människor vill bli sedda och hörda. Trots det fokuserar vi ofta på saker ur ett lösningsperspektiv. Då är budskapet individen hör att du inte får känna dig trött eller belastad, utan nu ska du bara göra så här så blir du annorlunda igen. Det viktiga i sådana situationer skulle vara att stanna upp och lyssna till den andra”, säger Sivonen.