Smärta

Smärta är en skyddsmekanism. I kroppens vävnader finns nervändar som när en skada inträffar aktiveras och skickar ett meddelande om smärta via ryggmärgen till hjärnan. Hjärnan tolkar meddelandet utifrån dess intensitet, varaktighet och läge. Den hanterar också de känslor som smärtan ger upphov till. Smärta är en naturlig reaktion på en vävnadsskada, men också en obehaglig sinnes- och känsloupplevelse.

Nervändar som förmedlar information om smärta finns över hela huden och i de inre organen. I vissa delar av kroppen finns färre smärtreceptorer än i andra. Från hjärnan förmedlas budskapet om smärtan vidare till många olika områden, och smärta kan därför via nervsystemet orsaka exempelvis muskelspänningar, förhöjt blodtryck och svettningar.

Akut smärta

Akut, det vill säga plötslig och kortvarig smärta uppstår vanligen till följd av en yttre retning som riktas mot kroppen, en skada, en inflammation eller en funktionsstörning i ett organ. Akut smärta kan ofta lindras genom medicinsk behandling, eller så går den över av sig själv.

Kronisk smärta

Kronisk smärta är en kontinuerlig retning av smärtsystemet. Smärta betecknas som kronisk om den har varat i mer än ett halvt år eller längre än den tid det normalt tar för en skada i vävnaden att läkas. Problem i ländryggen är den vanligaste orsaken till kronisk smärta. Artros och reumatoid artrit är andra vanliga orsaker. En tredje grupp är olika tillstånd som orsakas av nervskador och olycksfall. Därtill finns neurologiska sjukdomar som skadar det perifera nervsystemet på olika sätt.
Kronisk smärta delas in i fyra grupper: smärta som beror på vävnadsskador, nervrelaterad smärta, idiopatisk smärta, det vill säga smärta utan känd orsak, och psykogen smärta.

Långvarig smärta

Långvarig smärta tär på resurserna och försämrar livskvaliteten. En del patienter med smärta tvingas sluta arbeta, och många måste ta starka smärtstillande läkemedel dagligen.

Långvarig smärta kan även orsaka