Vad ska jag göra när det finns konflikter och otrygghet i arbetsgemenskapen?

Ledande företagspsykolog Suvi Suortamo förklarar att enligt Arbetshälsoinstitutets Hur mår Finland-undersökningar har upplevelsen av gemenskap på finländska arbetsplatser minskat och upp till 26 % av arbetstagarna funderar på att lämna sitt nuvarande arbete. Även utmaningarna med psykisk hälsa ökar.

Forskning har visat att psykologisk trygghet i arbetsgemenskaper ökar arbetstagarnas engagemang, välbefinnande och resultat samt ökar arbetets produktivitet. Nu förs en aktiv diskussion om hur man på arbetsplatserna kan utveckla en arbetsgemenskapskultur som främjar psykisk hälsa och välbefinnande.

Det lönar sig att fundera och agera, eftersom nöjda medarbetare enligt undersökningar är cirka 12 % mer produktiva än missnöjda medarbetare. En bra arbetsgemenskap kan öka arbetstillfredsställelsen avsevärt och därmed minska sjukfrånvaron. På arbetsplatser med god samarbetsanda kan sjukfrånvaron till exempel vara upp till 25 % lägre. Arbetsgemenskapens stöd och god stämning ökar också arbetstagarnas engagemang och engagerade arbetstagare är cirka 21 % mer produktiva.

Hur vet chefen hur det är i den egna organisationen?

Företagspsykolog Pekka Tokola säger att arbetsgemenskapens sociala funktion till exempel framgår av hur en ny anställd tas emot på arbetsplatsen eller hur de anställda känner sig när de kommer till ett Teams-möte. Detta syns i kommunikationen mellan människor så att samma person kan vara reserverad, tillbakadragen och passiv i en situation och nyfiken, hjälpsam och entusiastisk i en annan. Tokola lyfter fram ett exempel från en studie där man upptäckte att om någon tar upp en idé på ett möte och ingen reagerar på det på något sätt, aktiverar det samma hjärnområden som en situation där någon slår oss med en käpp. Man ska alltså inte underskatta betydelsen av att ta hänsyn till andra, bemöta andra med uppskattning och kommunicera.

Chefer blir trötta av att de ofta reflekterar över hur medarbetarna mår och vad de tycker om sådant som händer. Tokola påminner om att det finns ett enkelt och lätt sätt att göra detta. Han uppmanar chefer att våga fråga, diskutera och ringa sina medarbetare. När diskussionen upprätthålls aktivt och man pratar om såväl vardagliga som arbetsrelaterade frågor, byggs kontakt och förtroende mellan chefer och anställda. Om situationen är väldigt tillspetsad anser Tokola att man bör ta upp saken hos företagshälsovården. Företagshälsovården kan mångsidigt bidra till en bättre arbetsgemenskap samt delta i att stödja en bättre arbetsgemenskapskultur.

En bra arbetsgemenskap är till fördel för alla

I en fungerande och psykologiskt trygg arbetsgemenskap vill man ha aktiva människor som vågar framföra sina åsikter och på så sätt bygga gemenskapen i en bättre riktning. Chefer bör också vara öppna när de funderar på hur de ska bygga upp team eller rekrytera nya, utan att glömma sitt eget exempel. Tokola påminner om att företagen och cheferna nu också har ett bra tillfälle att fundera och satsa på arbetsgemenskapernas och teamens funktion. Han berättar att det har skett en splittring av arbetsgemenskaperna i Finland efter att hybridarbetet ökat, särskilt under tiden efter coronan, men nu håller en fas för återuppbyggnad av arbetsgemenskaperna helt tydligt på att börja och människor tar sig också själva mer aktivt till kontoren för att söka gemenskap och sociala sammanhang.

En fungerande arbetsgemenskap sprider det goda och gör att människor mår bättre. Tokola gläder sig över att den psykologiska trygghetens betydelse i arbetsgemenskapen har fått fotfäste i Finland och att man förstår och mäter dess betydelse. Arbetsgivarna förstår att om en person känner sig trygg på jobbet, så kommer personens bästa sidor fram. Då vågar man lära sig och ta risker. En annan bra sak är att hierarkierna har blivit plattare i organisationerna, vilket gör att förtroendet kan öka med självstyrningen.

Barmhärtighet mot chefer och ledare: är du fånge i din roll?

Chefer upplever idag mycket utmattning. Företagspsykolog Tokola säger att många chefer eller ledare blir fångar i sin egen roll och upplever att de måste kunna mycket och vara osårbara. Detta beror på att ledarskapet är förknippat med förväntningar och press. Tokola rekommenderar ett mer mänskligt grepp och att man mer öppet formulerar att man inte vet allt, vilket minskar pressen från cheferna själva.

Företagspsykolog Pekka Tokolas tips för en bättre arbetsgemenskapskultur

• Positiv respons eller en positiv uppmuntrande gest är en del av en bra interaktion.
• Diskutera och ta hänsyn till andra med respekt.
• Ge experterna förtroende och ansvar; du behöver inte veta allt själv.
• Skaffa en betrodd kollega: det vore viktigt att alla hade betrodda kollegor på jobbet, det minskar också ensamheten.
• Även små förändringar kan ha stor betydelse: utvidga ditt interaktionsnätverk.
• Var inte ensam: kom ihåg att du som chef också är en anställd vars chef ansvarar för ditt välbefinnande.
• Be företagshälsovården om hjälp med utmaningarna i arbetsmiljön. En utomstående person gör situationen mer neutral och ger ett tryggare utrymme att fundera över hur situationen har uppstått. Då kan det också vara lättare att hitta en förklaring till utmaningen som kan påverkas.

Artikel är skriven i samband med webbinariet "Yhdessä enemmän: Työyhteisön toimivuuden vaikutus työntekijöiden hyvinvointiin pohjalta", som ordnades 8.10.2024 Ytterligare tips från företagspsykologerna Suvi Suortamo och Pekka Tokolas diskussion kan du lyssna på i webbinarieinspelningen här. Webbinariet är en del av Mehiläinens serie Työterveysyhteistyö – välttämätön paha vai mahdollisuus.